Pensionärerna och internet 2014

En studie av svenska pensionärers internetvanor

1. Från pionjärer och experter till sällan- och icke-användare

Hur ska förhållandet mellan pensionärerna och internet beskrivas? Det finns inget enkelt svar eftersom skillnaderna mellan pensionärerna är så stora. Här, bland pensionärerna över 65 år, kan vi idag finna de som var med om att bygga upp internet för 25-30 år sedan likaväl som de som aldrig använt sig av en dator och inte heller har för avsikt att någonsin göra det. Här bland dagens pensionärer finns pionjärerna som var med om att bygga upp internet redan på 80-talet och innovatörerna som prövade den nya tekniken i början av 90-talet (Findahl & Selg, 2008), och de som nyligen under 2010-talet, efter stor tvekan, börjat använda sig av dator och internet.

En hel del av pensionärerna betraktar sig som mycket kunniga i att handskas med datorer. Samtidigt finns det många som säger sig inte veta något om internet och tycker att det är skönt slippa dras in i något krångligt och besvärligt. Och här finns de som fått både dator, smartmobil och surfplatta av sina barn men aldrig använt dem.

Inte i någon åldersgrupp är skillnaderna i internetanvändningen så stora som bland pensionärerna. Bland de yngre och medelålders är nästan alla på ett eller annat sätt uppkopplade, och även om skillnaderna i hur internet används även där är stora, spelar inkomst, utbildning och kön en mindre roll. Så är det inte bland pensionärerna där yrkeslivet innan pensionen fått en avgörande betydelse för hur de senare kommit att använda internet. Det handlar både om generationsskillnader och om skillnader i utbildning och yrkesbakgrund.

0
kommentarer
Permalänk
Nästa: Digitala klyftor är större bland äldre än i andra åldrar

Internet fortsätter att spridas bland pensionärerna

Hur har då pensionärerna tagit till sig den nya tekniken under de snart 20 år som gått sedan internet började sprida sig till en allt större del av befolkningen. Vad har hänt under dessa tjugo år? Vi vet sedan tidigare att ny teknik som radion och televisionen spridit sig mest långsamt bland de äldre.

Låt oss jämföra det genomsnittliga spridningsförloppet i den vuxna befolkningen med hur internet har spridit sig bland pensionärerna i åldersgruppen över 65 år.

Som framgår av diagram 1.1 var de flesta äldre inte med under det snabba spridningsförloppet under slutet på 90-talet då miljoner svenskar skaffade sig tillgång till internet. År 2000 då halva befolkningen blivit internetanvändare hade bara 10 procent av pensionärerna blivit det. Efter tio år hade en tredjedel av de över 65 år tillgång till internet och efter tjugo år har andelen ökat till två tredjedelar. Det innebär att en tredjedel av pensionärerna, fortfarande efter tjugo år, inte har tillgång till internet.

Permalänk

Stora skillnader mellan yngre och äldre pensionärer

Men diagram 1.1, som bygger på ett medelvärde där alla äldre slagits ihop till en grupp, visar inte hela sanningen. Medelvärden kan dölja fundamentala skillnader och så är det också i detta fall. Skiljer vi på unga och gamla pensionärer blir utfallet ett annat. Det gäller särskilt under de senaste åren då de yngre pensionärerna allt mer kommit att likna genomsnittet i befolkningen.

De första åren fram till år 2000, under den primära spridningsfasen, är inte pensionärerna över 65 år med när internet börjar sprida sig och här skiljer sig inte yngre och äldre pensionärer sig åt. Men därefter sker en snabb spridning av internet bland de yngre pensionärerna medan spridningen bland de äldre över 75 år aldrig riktigt tar fart. Idag, år 2014, är andelen som har tillgång till internet nästan uppe i 90 procent bland de yngre pensionärerna och ligger därmed på ungefär samma nivå som i befolkningen som helhet. Skillnaden till de äldre över 75 år är betydande och här är det över hälften som inte har tillgång till internet, även om det skett en betydande ökning även bland de äldsta under det senaste året.

Permalänk

Olika generationers internethistoria

För att förstå detta spridningsförlopp bland pensionärerna är det nödvändigt att gå tillbaka i tiden och analysera spridningsförloppet i olika generationer som vi här beräknar utifrån åldersgrupper på tio år: 00-, 10-, 20-, 30- och 40-talister. Idag består de unga pensionärerna av en helt annan generation än tidigare. Här återfinns idag 40-talisterna. De var fullt yrkesverksamma när internet började sprida sig.

För tjugo år sedan (1994), efter det att den första webbläsaren kommit och spridningen av internet började ta fart, bestod pensionärerna av personer födda under 00-talet, 10-talet och 20-talet. De yngre pensionärerna var då 20-talister (1.3).

För tio år sedan (2004), när allt fler började skaffa sig bredband, var de yngre pensionärerna födda på 30-talet och de äldre var 20- och 10-talister (1.4).

Idag är det 40-talisterna som blivit pensionärer och 30-talister och 20-talister utgör de som är över 75 år (1.5). Dessa generationer har helt olika internethistorier bakom sig. Av särskild betydelse är i vilket skede i livet de befann sig i slutet av 90-talet då internetspridningen tog fart. Här intar 40-talisterna en särskild position eftersom de var mitt uppe i sina yrkeskarriärer. De var, och fortfarande är, inte bara ovanligt många. De hade också ett helt annat utgångsläge för att ta till sig internet än de tidigare 20- och 30-talistgenerationerna.

Permalänk

20-talisterna

De som var födda under 20-talet hade slutat skolan när andra världskriget bröt ut. Många var inkallade under krigsåren. En majoritet hade folkskolan som högsta utbildning, 65 procent bland kvinnorna. Få hade en eftergymnasial utbildning: 7 procent av kvinnorna och 17 procent av männen. Var fjärde kvinna och var tionde man väntas uppleva sin 90-årsdag. I mitten på 90-talet när internet började spridas var 20-talisterna redan pensionärer.

Permalänk

30-talisterna

Även bland 30-talisterna är det en majoritet som endast har folkskolan bakom sig, men fler än tidigare genomgår gymnasieutbildning och 13 procent av kvinnorna och 20 procent av männen har en eftergymnasial utbildning. Allt fler kvinnor förvärvsarbetar.

Var tredje kvinna och var femte man beräknas uppleva sin 90-årsdag. I mitten på 90-talet började 30-talisterna närma sig pensionsåldern och när bredband blev tillgängligt för allt fler var 30-talisterna redan pensionerade.

Permalänk

40-talisterna

40-talisterna föddes under eller strax efter andra världskriget. De växte upp i en tid med stark ekonomisk tillväxt och när det svenska välfärdssamhället byggdes upp. Det var den första generationen där över hälften hade en studentexamen eller en högskoleutbildning. Studiemedelssystemet infördes och framför allt andelen kvinnor som studerade vidare dubblerades och blev lika hög som bland männen. Det började finnas en välutvecklad barnomsorg och många kvinnor arbetade utanför hemmet. I mitten på 90-talet, när spridningen av internet tog fart, var 40-talisterna mitt upp i sina yrkesliv. Nära hälften av kvinnorna (40%) och en fjärdedel av männen förväntas uppnå 90-årsåldern. (SCB, 2014. Generationer genom livet)

Varken 20-, 30- eller 40-talisterna växte upp med televisionen. Det var, förutom böcker, vecko- och serietidningar, radion som gällde. Den spelade en särskild roll för den ungdomskultur som växte fram på 50-talet. Framför allt gjordes detta möjligt av den bärbara transistorradion. Då ersatte också, LP-skivan av vinyl, 78-varvaren, den så kallade stenkakan.

Permalänk

Olika generationers tillgång till internet

2014 finns det omkring 1 miljon unga pensionärer, huvudsakligen 40-talister, och 850 000 som är äldre än 75 år och födda under 20- och 30-talet.

Jämför vi internets spridningsförlopp i de olika generationerna ser spridningen helt olika ut (1.3). Bland 20-talisterna har den aldrig riktigt tagit fart. De var redan pensionerade 1994 och drogs därmed aldrig med i spridningsförloppet via sina yrkesliv, och de hade inte heller några personliga intressen att koppla upp sig.

30-talisterna var i slutet av sina yrkeskarriärer under senare hälften av 90-talet och de som var välutbildade och de som arbetade på kontor påverkades av internetspridningen. Det sker med en viss förskjutning eftersom de tillhörde de äldsta på sina arbetsplatser. Efter det att 40 procent blivit internetanvändare 2003 planar internetspridningen ut. 30-talisterna har blivit pensionärer (1.4) och de som inte redan skaffat sig internet är inte så intresserade. Ända fram till idag tillkommer det dock nya internetanvändare bland 30-talisterna. Ökningen har varit långsam men har blivit kraftigare under de senaste åren. Två av tre har idag tillgång till internet.

40-talisterna var mitt uppe i sina yrkeskarriärer under mitten på 90-talet. De som var välutbildade och de som arbetade på kontor var redan vana att arbeta med datorer och de tog snabbt till sig internet. Om vi ser till hela befolkningen hade 85 procent av de högre tjänstemännen efter fem år fått tillgång till internet. Här finns också en del av 40-talisterna. Det tog nio år för de lägre tjänstemännen och efter 13 år hade 85 procent av arbetarna tillgång till internet (Findahl, 2009). Spridningen bland 40-talisterna följer till en början i stort genomsnittet för befolkningen.

Efter några år var det inte längre arbetslivet som var drivkraften bakom internetspridningen utan personliga intressen. Dessa var starkast bland de unga och många 40-talister, som inte redan skaffat sig internet, kände inte något större behov att skaffa sig den nya tekniken. Spridningskurvan planade ut, men har hela tiden långsamt fortsatt uppåt och idag har de flesta 40-talister tillgång till internet, trots att de nu är pensionärer. Den digitala klyftan när det gäller internettillgång går idag inte längre mellan pensionärer och övriga utan mellan äldre pensionärer över 75 år och övriga.

Permalänk

Ökad användning av internet bland yngre pensionärer

Under de senaste åren har spridningen av internet i befolkningen börjat plana ut. Det har uppstått en takeffekt eftersom nästan alla i många åldersgrupper redan använder internet. Men det sker stora förändringar bland de yngsta och bland de äldsta där många ännu inte använder internet. Här finns fortfarande ett utrymme för ökad internetspridning. Det märks tydligast, å ena sidan bland förskolebarn, och å andra sidan bland de yngre pensionärerna som i allt större utsträckning har fyllts upp av 40-talisterna. De förändringar som skett bland de äldre över 75 år, där 20- och 30-talisterna återfinns, har framför allt rört ökad tillgång till internet medan användningen legat kvar på samma nivå.

Under de tre senaste åren har andelen av befolkningen (12+ år) som har tillgång ökat från 89 till 91 procent, samtidigt som de som använder internet i hemmet ökat något från 86 till 88 procent, vilket innebär att nästan alla som har tillgång till internet också använder det (1.7). Tillgången har ökat betydligt mer bland pensionärerna, med 10 procent (från 78 till 88%) för de yngre pensionärerna och 8 procent (från 39 till47 %) bland de äldre pensionärerna (75+ år).

Men denna ökning av tillgång motsvarar inte en ökad internetanvändning bland de äldsta över 75 år. På tre år har de som någon gång använder internet ökat från 32 till 34 procent. Hos de yngre pensionärerna motsvarar dock den ökade tillgången också en ökad användning på 12 procentenheter (från 67 till 79%)

Den ökande användningen är en kombination av att fler yngre pensionärer som inte tidigare använt internet har börjat och att tidigare användare bland 40-talisterna har blivit äldre och nu kommit att ingå i pensionärsgruppen.

Värt att observera är att andelen av de som har tillgång till internet (1.7) är betydligt större än andelen som använder internet. Det är således vanligt bland äldre att internet finns tillgängligt i hushållet man att inte alla i hushållet använder sig av det. Tillgången har ökat avsevärt under de senaste åren hos både yngre och äldre pensionärer, men det är bland de yngre pensionärerna som detta också medfört en ökad användning.

Permalänk